Resebrev

Resebrev

PS

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sun, June 17, 2012 11:13:48
Ännu en het dag i Delhi. Temperatur på 45-50 plusgrader. Tunnelbanan ger dock lite svalka. Eva, Jindra, Mervi, Ingar, Ulla-Carin, Leif, Anders A och jag tog tunnelbanan ner till Khan Market. Därifrån gick vi till Lodi Gardens. På vägen blev vi stoppade. Vägen var avspärrad för att premiärministern skulle passera. Så det var bara att stå still i den gassande solen och se på håll hur konvojen av bilar passerade i hög fart. Snacka om gräddfil.

I Lodi Gardens gav träden lite skugga och svalka. Vi vandrade runt och titta på rovfåglar sm jagade och fångade mindre fåglar. Små ekorrar som förflyttade sig långsamt. Mest verkade de vilja ligga platta på en gren i ett träd. Det var onekligen hett idag. Till och med fåglarna satt med öppna näbbar och verkade kippa efter luft.

Från trädgården gick vi till en restaurang där vi käkade lunch. Det var ett lite dyrare ställe där man kunde få lite annat än indisk mat. Pasta med bacon blev mitt val. En kall Peroni till det. Som avslutning en espresso.

Promenad tillbaka till tunnelbanan eftersom vi skulle till hotellet igen. Det var riktigt packat på tunnelbanetågen. Man fick slå sig in och slå sig ut.

Väl tillbaka på New Delhi station lyckades vi med konststycket att gå upp fel uppgång. Så vi hade inte riktigt koll på var vi var och hur vi skulle gå för att komma tillbaka till hotellet. Men skam den som ger sig. Vi frågade oss fram och till slut så såg vi den uppgång vi kände igen från tidigare. Nu var det bara att gå över bron och en bit till innan vi kunde svalka oss i luftkonditioneringen i hotellobbyn.

Nu återstår bara att slappa, äte middag, duscha och sen åka till flygplatsen. Avresa 00:50 måndag morgon till Amsterdam. Sen vidare till Stockholm där jag har några timmars väntan innan jag kan kliva på flyget hem till Göteborg.

Vardagen börjar igen på tisdag.

Vill du veta mer om resan så kolla på Rosa Bussarnas hemsida - KLICKA HÄR!






  • Comments(2)//resebrev.kengor.eu/#post158

Avslutning

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sat, June 16, 2012 15:01:10
Det gick precis som jag trodde. Jag vann inte nåt pris för bästa kostym, men det gjorde Mats. Han hade klätt ut sig till nåt som var en korsning av magdansös och gatluder. Men han plockade hem presentkortet på 1000 kronor.

Men innan tävlingen avgjordes så träffades vi alla på andra våningen på hotellet. Här bjöd hotellet på en drink innan middagen. Rom, thé, kardemumma och mynta. Det var helt OK faktiskt.

Sen var det dags att gå en trappa ner till middagsbuffén. Men Ann-Charlotte skulle ju leva en liten stund till i ovisshet så några hade i uppgift att fördröja hennes vandring nerför trappan till matsalen. Vi andra hade nu ställt upp och och stod beredda att stämma upp i ett Ja må hon leva så fort hon klev in genom dörren. Hon såg faktiskt förvånad ut när hon öppnade dörren och möttes av vår skönsång.

Lokalen var fortfarande smyckad med de ballonger vi hade satt upp till JP:s födelsedag, men hade nu utökats med måna fler ballonger. Presenter var framlagda och tårtan stod och väntade på att bli uppskuren.

Anders E hade tagit på sig att personligen servera Ann-Charlotte under hela middagen. Stiligt.

Man kan undra vad de indier och fransmän som åt middag samtidigt med oss undrade när 28 (ja nästan alla 28) personer utklädda till allt möjligt som kunde ha hört hemma i Tusen och en natt stämde upp i sång och hurrarop. Vi lär nog aldrig få veta det.

Till tårtan bjöd Rosa Bussarna på Irish Coffee. Efter tårtan var det dags för den sedvanliga utlottningen av ett presentkort. 1 person vinner ett kort som kan användas som delbetalning på nästa resa. Och gissa vem som plockade hem den godbiten - Just det! Det gjorde jag!
Kommer väl till pass eftersom nästa resa är redan inplanerad. Centralamerika i januari 2013.

Mats som vann presentkort för bästa utstyrsel har ännu inte bestämt vart hans resa skall gå.

Klockan hann bli nästan midnatt innan kalaset var över. Vi skulle upp tidigt nästa dag. Avresa från hotellet klockan 08:00.

Frukost klockan 07:00. Ägg, potatis med kummin, rostat bröd och kaffe. Sen avresa till flygplatsen. Flyg via Srinagar till Delhi, dit vi kom vid 13:30-tiden. 45 grader i skuggan, lite skillnad mot det mer svenska klimat vi haft i Ladakh. Buss till hotellet. In med väskorna, sen iväg till nåt ställe för att äta. Lustigt nog så räknade jag in 16 av oss 28 på närmaste McDonalds. McSpicy Chicken blev det för mig.

Nu är jag tillbaka på hotellet där hela äventyret började, Hotel Legend i Delhi. Detta får bli det sista resebrevet från den här resan. Stort tack till Anders E och Raquel som gjorde den speciell. Vi ses i januari igen.



  • Comments(0)//resebrev.kengor.eu/#post157

Utflykt (igen)

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sat, June 16, 2012 14:19:19

Samma morgonrutin som vanligt. Frukost och sen samling vid jeeparna. Dagen var uppdelad i två utflyktsdelar. Den första delen bestod av besök på det gamla palatset i Leh. Palatset som finns med UNESCO:s lista över världsarv är helt tomt. Allt som funnit där har flyttats till palatset i Stok.

Från palatset åkte vi till ett kloster, Samkar. Men tyvärr hade det blivit nåt missförstånd med munken som skulle öppna för oss, han var visst ute och cyklade sas det. Vi väntade en stund för att se om han skulle komma tillbaka.

Det fanns en toalett i den lilla skogen precis utanför klostret. När jag gick dit såg jag några hundar som låg vid ett skjul en bit bort. De lyfte på huvudena och tittade lite slött på mig. Inget ovanligt alls. Väl inne i plåtskjulet som var toalett hörde jag ett herrans liv, det lät som hundslagsmål. När jag gick ut från skjulet öppnade jag försiktigt för att vara säker på att inga hundar väntade utanför dörren, men det var helt tomt. Inte en jycke inom synhåll.

När jag kom tillbaka till gruppen såg jag att Jindras byxor hade ett stort hål på benet. Hundarna hade försökt sig på ett bett men bara lyckats få tag i byxtyget. Värre var det för Lena, där hade en av hundarna fått in ett bett i vaden på henne. Det gick hål på huden så att hon blödde. Transport till sjukhuset var det enda som gällde. Aila åkte med.

Eftersom den cyklande munken aldrig dök upp så fortsatte vi till Shanti stupan som är belägen på en höjd i utkanten av Leh. Här uppifrån fick vi en makalös utsikt över inte bara stan utan även alla berg som omger staden. Vi vandrade runt stupan, klockvis som man bör.

PJ, Anders A och jag hann med en kopp thé och en chokladbit också i det lilla café som fanns i anslutning till stupan.

Nu skulle några av oss tillbaka till hotellet, andra skulle släppas av i stan. Jag hörde till hotellgänget. Vi klämde in oss i två av jeeparna och for iväg till den väntande lunchen. Framme vid hotellet mötte vi Lena som hade varit på sjukhuset. Antibiotika för eventuella infektioner och rabiesvaccin för säkerhets skull. Hon var vid gott mod trots upplevelsen.

Lunch i trädgården, Solen står rätt upp. Några ulliga vita moln på den annars klarblå himlen. Ännu en dag i paradiset.

Men även i paradiset finns det mörkare sidor. Den tibetanska tragedin syns även här. Det finns många flyktingar som lämnade Tibet 1959 när kineserna invaderade. Fortfarande kommer det flyktingar över bergen. Vi fick möjlighet att besöka en barnby som drivs av SOS och Tibetan Children's Villages. I just den här byn fanns 2100 elever, alla bor inte i byn utan i det intilliggande flyktinglägret. Många av barnen har sponsorer. För ca 40 USD per månad kan man hjälpa ett barn med skolgång. Vi som besökte barnbyn skänkte 7995 INR (ca 1200 SEK) som skulle användas till de barn som inte har nån sponsor. Man kan läsa mer om verksamheten på: www.tcv.org.in

Från barnbyn åkte vi till det ”nya” (byggt på¨1800-talet) palatset i Stok. Palatset innehöll ett museum som vi besökte. Den nuvarande kungen av Ladakh bor också i palatset, men vi fick inte se dem.

Från Stok åkte en del av gänget tillbaka till hotellet, resten åkte till stan. Antar att det var sista-minuten-shopping som lockade.

Ikväll skall det vara maskerad. Temat är Tusen och En Natt. Jag tänkte göra det riktigt enkelt för mig. Tänkte ta med mig en tom vattenflaska och föreställa Anden i Flaskan. Jag lär knappast vinna första pris för bästa dräkt.

Ikväll är det också överraskningsfest för Ann-Charlotte som fyller 50 samma dag som vi åker hem. Så vi kommer att ägna oss åt mer ballongblåsning på hög höjd. Vi får väl sjunga upp oss lite också så att vi klarar att sjunga Ja må hon leva.

Imorgon förmiddag åker vi till New Delhi igen.

  • Comments(0)//resebrev.kengor.eu/#post156

Pangong Lake (4350 m.ö.h.)

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sat, June 16, 2012 14:14:12

Morgonen skiljde sig lite från alla andra mornar här i Leh. Först det gamla vanliga, dusch och frukost. Sen skulle alla återsamlas klockan 09:00. Nu skulle JP firas. Han fyller 25 år.

Kvällen innan hade några av oss ägnat sig åt att ballonguppblåsning på hög höjd. Man blev lika snurrig i huvudet som när man blåser upp mängder av ballonger på låg höjd. Frukostrummet smyckades med ballonger i taket. Presenter lades fram. Nu var allt klart för överraskningen. Maria hade fått stränga order att de inte fick komma till frukost förrän 09:10. Det var nog inte nåt problem, de var ju inte kända för att vara först uppe smiley

Prick 09:10 klev JP och Maria in i frukostrummet, Vi stämde upp i Ja må han leva, med obligatoriska fyra hurra som avslutning. En tårta hade ordnats och den skars nu upp i bitar. Kaffe att skölja ned allt med. När presenterna öppnats (underställ, raggsockor – kom säkert väl till pass eftersom hans väska ännu inte dykt upp, och en bok om Ladakh) var det dags att packa in oss i bilarna och börja färden mot Pangong Lake.

Första stoppet blev redan innan vi hunnit ut ur stan. Inköp av vatten, chips, frukt mm. Men sen var vi på väg på riktigt. Färden gick över slingriga vägar, upp i bergen. Vi skull upp över det tredje högsta farbara passet i världen, Chang-La passet på 5360 m.ö.h.

Det tog några timmar innan vi äntligen kom upp. När jag klev ur bilen slog höjden till som en slägga. Sprängande huvudvärk, snurrig och vinglig. När jag skulle pinka föll jag framåt ner i snödrivan. Jag hann ta emot mig men jag var rejält ostadig. Tog en kopp thé inne i restaurangen som fanns här uppe på toppen. Ingefärsthé, det sägs att det skall lindra höghöjdsymptomen . Kände inte någon skillnad. Mina medresenärer i bussen (och chauffören) sa att jag måste dricka mer vatten. När jag försökte göra nån skattning av hur mycket jag vatten jag fått i mig under dagen insåg jag att det behövdes flera liter till innan jag fått i mig rekommenderad m'ngd. Så jag satte igång.

På vägen upp till sjön såg vi vilda åsnor, murmeldjur, jakar och pashminagetter.

När vi nådde Pangong Lake hade jag fått i mig en hel del vatten. Huvudvärken hade lättat så pass att jag till och med tog en promenad på stranden.

Vi skulle bo två och två i tälten. Sören och jag hade fått tält nummer 14. Inredningen bestod av två sängar och en liten byrå. Ett par tjocka filtar till varje säng skulle håll akylan borta under natten. På gaveln av tältet fanns en liten badarumsavdelning. Cementgolv, toastol (ca 2 dm över marken) och ett handfat. Vattentillgången varierade, vad som styrde lyckades jag aldrig klura ut. Mitt i natten gick det bra att spola, men på morgonen var alla rör torra.

Middag (det vanliga, soppa ris, dal, grönsaker, bröd, söt efterrätt) serverades i restaurangtältet. Efter middagen fanns inte så mycket annat att göra än att gå och lägga sig. Jag kröp ned i sängen iförd ullunderställ, sockor, mössa och vantar. Det tog en del fixande och trixande med filtarna innan jag fått till mitt lilla varma bo, men när det väl var gjort slocknade jag som ett barn. Vaknade några gånger under natten. Varje vändning innabar repetition av fixande och trixande med filtarna. Men jag frös i alla fall aldrig.

Klev upp i den varma sängen klockan 07:30. Frukost 08:00 och avresa 09:00. Vi åkte samma väg tillbaka. Idag var jag lite bättre förberedd på höjden. Drack ordentligt med vatten. När vi nådde den högsta punkten mådde jag prima. Eller rättare sagt så pass bra som man kan må på den höjden. Inga snabba förflyttningar, för då började man flåsa och snabbandas. Vi käkade den medhavda lunchen här också. Större delen av min luch gick till hundarna som fanns här, Ägg och kokt potatis gillade skarpt av jyckarna.

Efter lunchen var det bara nedför i full fart. Vi kom tillbaka till Leh och hotellet strax efter tre på eftermiddagen. Sitter nu med en kall öl och pommes frites i trädgården och skriver. Skall nu ansluta mig till resten av gruppen som sitter och gottar sig i solen.

Något senare:

Ikväll var det grillafton. Middagsbuffén dukades upp i trädgården. Eldar tändes i tandoriugnarna och när de var tillräckligt varma tillagades bröd och kyckling i dem. Den övriga maten kände vi alla igen. Ris, dal, grönsaker och en söt efterrätt. Det var skönt att sitta under den mörka himmelen i trädgården. Tyvärr så blev det lite väl svalt efter några timmar. Sängvärmen kallade.

  • Comments(0)//resebrev.kengor.eu/#post155

Utflykt

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sat, June 16, 2012 14:06:04

Igår kväll blev det lite nattsudd. Ett par Irish coffee som Rosa Bussarna bjöd på och en massa snack, så klockan var över 23 innan jag hoppade ner i den kalla sängen.

Snabbdusch och frukost innan gruppen samlades för avfärd för dagens utflykt. Idag skulle vi besöka två kloster och den gamla huvudstaden. Vi började med klostret i Hemis som ligger uppslängt på bergsväggen. Utsikten från klostret var vidunderlig. 1000 munkar hör till klostret men de flesta är utspridda över hela Ladakh.

Nästa stopp var Thiksey-klostret. Här fanns en stor staty av den framtida Buddhan, Maitreya Buddha. Det här klostret ligger placerat på en klippa och givetvis är utsikten även från detta kloster fantastisk.

Här kunde man få en snabb konsultation av en munk/tibetansk läkare. Han kände på pulsen och ställde sen diagnosen. Mitt problem var magen men annars var det inga fel på kroppen. Om jag ville så kunde jag få medicin. 3 harlortstora kulor som skulle tas tillsammans med varmt vatten innan sänggående. Efter fem dagar skulle jag var bättre. Priset för medicinen bestämde jag själv. Gängse taxa låg mellan 7 och 14 kronor. Jag fick även rådet att undvika kallt vatten, och istället dricka varmt vatten på morgon ock kväll.

Nu kurrade det i magarna på oss alla – lunchdags. Den var som alla tidigare luncher, soppa och sedan en buffe med ris, dal (linser), grönsaker, bröd och som avslutning en efterrätt med bl a frukt.

Det sista stoppet på dagens utflykt var den gamla huvudstaden i Ladakh, Shey. Solen brände från en klarblå himmel. Besöket skulle innebära en lite längre promenad uppför utan möjlighet till skugga. Alla var rejält trötta, så istället för det planerade programmet så matade vi de heliga karparna som simmade i dammen intill den plats vi parkerat jeeparna på.

När fiskarna fått sitt och det trötta hundarna fått de kex som blev över åkte ett gäng tillbaka till hotellet. Ett annat gäng åkte till stan (jag var med i det gänget). Här blev det mer shopping för de som ännu inte stillat sina begär att bränna pengar. Hamid köpte en mängd reselakan och en varm jacka. Ingar köpte ett par schalar, likaså Ulla-Karin. Sören investerade i ett par Ferrari-solglasögon för 35 kronor. Leif som letade efter ett par långbyxor blev bara utskrattad. Vi har inte din storlek var det svar han fick varje gång. Leif är 190 cm, lite längre än de flesta här i Ladakh. En kall lemon soda på en takrestaurang svalkade lite i värmen.

Vi började strosa nerför backarna till hotellet. En del stopp på vägen blev det, småprata med nån affärsägare, titta på saker i nån butik, titta på de snöklädda bergen som omger Leh. Det tog en stund innan vi klev in i trädgården på hotellet. Sitter nu med en kall öl och njuter av lugnet.

I afton middag på hotellet. Imorgon överraskningsfest för JP som fyller 25. Sen åker hela gänget till Pangong Lake. Bergspass på dryga 5000 meter skall vi över. Dessutom skall vi vi i tält. Det skall bli kul.

  • Comments(0)//resebrev.kengor.eu/#post154

Vilodag

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sat, June 16, 2012 13:55:21

Idag var det inget planerat program. Men de flesta i gruppen har använt dagen till shopping I olika varianter. Jag hängde på Ulla-Karin och Ingar och vi åkte med hotellets transport upp till stan. Där stötte vi ihop med Hamid som redan hunnit gå upp. Vi strosade runt lite grann. Jag köpte kassar gjorda av gamla rispåsar. Ingar köpte Alvedon på apoteket, Ulla-Karin investerade i nässpray. Sen gick vi till ett internetställe, men då släppte Hamid och drog iväg på egen hand. Vi andra tog oss varsin dator och kollade mail och surfade lite.

När vi lämnade stället och letade efter ett ställe där vi kunde ta en kaffe hörde vi en röst från ovan. Det vara Aila, Lena och Mervi som satt på en takrestaurang, så vi gjorde dem sällskap. Från taket såg vi Mats komma gående med handen i bandage. Vi ropade upp honom till taket. Han hade varit på sjukhuset och skurit upp ett infekterat finger. Antibiotikabehandling och dagliga omläggningar var ordinationen. Som tur är finns det ett antal sjuksköterskor i gruppen, så han skall nog bli väl omskött.

Vi käkade (pasta) och njöt av solen som värmde gott. Jag skrev de få vykort jag köpt. När vi alla var mätta gick vi tillbaka ner till alla affärer på huvudgatan och alla sidogator. Det inhandlades schalar, tröjor, byxor, sockor, långkalsonger, kassar, böneflaggor och en hel del annat.

Vi träffade på några andra från gruppen, alla med kassar i nävarna. Tillsammans satt vi och fikade i trädgården på ett tyskt café/restaurang. Efter fikat vandrade vi lite planlöst runt och slöstirrade i affärer en stund till innan vi tyckte att nu får det vara nog. Så vi ställde sikte mot hotellet. Det är lite svalare nu på sen eftermiddag. Solen har lämnat hotellets trädgård så snart är det dags för en tröja.

Sen middag väntar på hotellet ikväll. Imorgon väntar en sightseeingtur i Leh.

  • Comments(0)//resebrev.kengor.eu/#post153

Alchi (3700 m.ö.h.)

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sat, June 16, 2012 13:47:09

Proppmätt efter middagen sitter jag i receptionen på hotellet i Alchi.

Morgonen började 06:00 med en kattdusch, dvs varmvatten i en balja och en skopa att ösa med. Man tvålar in sig och sen öser man med skopan vatten över sig. Funkar riktigt bra, om man har överseende med att hela golvet är dyngsurt.

Frukost och sen avfärd. Det var sagt att dagens resa skulle ta 7 timmar (inklusive stopp). . Vägen var något bättre än den igår. Ibland var det till och med asfalterat.

Vi har under dagen passerat två höga pass. Namika La 3719 m och Futu La drygt 4217 m. Vid Futu La haglade det och blåste snålt. Det blev en kort foto och kisspaus uppe på höjden.

Vid stannade också till vid Mulbekh där man kunde se en staty uthuggen ur berget. Den är ca 8 meter hög och sägs föreställa den framtida Buddhan (Maitreya Buddha). Här tog vi också en fikapaus. Raquel och Anders E delade ut små påsar med lördagsgodis. Ahlgrens bilar var nog mest uppskattat.

Vi gjorde ett stopp i guidens hemby där vi plockade upp en dunk hemgjort öl.

Efter besöket här var det bara järnet mot Alchi som gällde.Vi insåg att vi inte skulle hinna med de 7 timmarna som det var sagt att det skulle ta. Som grädde på moset så fick en av minibussarna punktering. Däcket skiftades dock snabbt (Anders E tyckte att det kunde gått snabbare). Sen kunde vi fortsätta färden. Vi anlände till hotellet i Alchi 18:00, så resan som skulle ta 7 timmar tog 10 timmar.

Snabb incheckning och sen en kort promenad i byn som bebos av 67 familjer. Middag på restaurangen som tillhör hotellet. Och nu sitter jag här. Det hemgjorda ölet skall nu avnjutas (eller inte).

Post note: Ölen smakade vedervärdigt. Inte ens värt att pröva.

  • Comments(0)//resebrev.kengor.eu/#post152

Kargil (2676 m.ö.h.)

Kashmir-Ladakh 2012Posted by kengor Sat, June 16, 2012 13:42:23

Jag skulle verkligen få för spännande. Skräck ligger nog närmare sanningen. Men vi tar det från början.

Upp vid 7 efter att ha sovit som en klubbad hela natten. Delade rum med guiden och den medföljande fotografen. Låg på en prinsessan-på-ärten-madrass på golvet, med ett täcke som nog vägde ett halvt ton. När jag lagt mig och dragit upp täcket orkade jag knappt vända mig. En varmvattenflaska i sängen värmde gott.

Frukost och sen tog Ronny, Sören och jag en promenad bort mot militärförläggningen som låg nån kilometer bort. PÅ huvudgatan intill förläggningen ligger en mängd affärer, så vi köpte lite bananer att ha med på resan. Sören köpte sig en mössa. När vi var på väg tillbaka började det regna. VI var hyfsat blöta när vi var tillbaka vid hotellet. Då fick vi besked att vi skulle åka direkt eftersom vädret hade blivit sämre. Om det var riktigt illa kunde vägen stängas för all trafik. Så in med väskor och oss själva i minibussarna, och så bar de iväg. Vi kom väl 3-4 kilometer, sen var det stopp. Vi visades in på en stor plan yta där mängder av bussar, minibussar och lastbilar stod uppställda. Det var bara att ställa sig i kön och vänta. Men vi hade tur, efter 15 minuter släpptes alla bussar, minibussar och privatbilar iväg.

Regnet öste ner, vägen var allt annat än bra. Stenig, lerig och uppför. I början gick det ganska bra, men sen blev det värre och värre. Tänkt dig en riktigt slingrig serpentinväg, smal, lerig, hål i vägen, vattensamlingar stora som insjöar, regnigt och disigt. På ena sidan branta bergssluttningar med ständig rasrisk. Och på andra sidan stup på många hundra meter. Några räcken fanns inte.

På ett ställe blev det totalstopp. En vägmaskin försökte bredda vägen genom att skrapa bort den glaciärliknande snön som låg på sluttningen. Här stod vi minst en timme innan kön sakta började röra sig igen. En lastbil hade kvällen innan kört över kanten. Oklart hur det gick med föraren. Jag tycker att jag åkt på en hel del riktigt usla vägar i världen men den här gången tyckte jag att det var riktigt obehagligt. Tack och lov att jag satt på den sida som mesta delen av tiden hade berget intill. Ulla-Karin som satt på ”stupsidan” tyckte att det var en skräckupplevelse. Och jag kan förstå¨henne, får de gånger jag hamnade med stupet intill så hade jag svårt att njuta av utsikten. Tänkte bara på slirande däck i levälling.

På vägen upp till toppen kryddades vädret med ett stilla snöfall, men till slut kom vi till toppen (3883 m.ö.h.). Nu vände det neråt igen, regnet upphörde och vägen var torr. Det kändes riktigt bra. Stopp för att äta medhavd lunch. Bröd, kyckling, ägg, juice och banan.

Färden fortsatte mot Kargil. Vägen var fortfarande mycket dålig på sina ställen så det gick inte att köra speciellt snabbt. Vi stannade till i Drass för en kopp thé. Drass stoltserar med att vara det näst kallaste stället i världen där det bor folk. Kallast är nåt ställe i Sibirien.

Klockan var närmare 8 på kvällen när vi rullade in i Kargil. De 12 milen från Sonamarg hade tagit nästan 9 timmar. Imorgon väntar också en lång tur. Runt 7 timmar lär det ta till nästa anhalt. Vi kommer att korsa 2 pass, så det blir nog ullunderstället på imorgon igen.

  • Comments(0)//resebrev.kengor.eu/#post151
Next »